Språkparlamentet 2018: I kommunerna behövs vilja och strategiskt arbete för utveckling av språkutbildningen
Pressmeddelande 17.4.2018
Redo att publiceras genast
Det nionde nationella Språkparlamentet ordnades 12.4.2018 i Helsingfors. Parlamentets tema var Språk i kommuner. I parlamentet deltog representanter för utbildningsadministration på olika nivåer, kommun-, arbetslivs- och förbundsrepresentanter, utbildningsanordnare samt lärare och forskare. Evenemanget ordnades av det språkutbildningspolitiska nätverket Kieliverkosto (www.kieliverkosto.fi), vars verksamhet finansieras av undervisnings- och kulturministeriet.
Vid Språkparlamentet presenterades pinfärska kommunutredningar om språkbad på de inhemska språken och annan tvåspråkig verksamhet (Sjöberg, Mård-Miettinen, Peltoniemi & Skinnari 2018, på finska: Sjöberg ym. 2018; Peltoniemi, Skinnari, Sjöberg & Mård-Miettinen 2018) och publiken fick höra anföranden från Imatra, Pargas och Hyvinge stad. I parlamentets smågrupparbeten funderade man på god praxis, nuvarande utmaningar och framtidsvisioner.
Kommunerna befinner sig sinsemellan i ojämlik ställning beroende på sitt läge, sin storlek och sina resurser. Dessutom inverkar kommunernas olika värderingar och beslutsfattarnas språkmedvetenhetsnivå på språkutbildningens strategiska utveckling. Skillnader finns i anordnandet av undervisning på de främmande språken, det andra inhemska språket, invandrarnas modersmål och finska som andraspråk på alla utbildningsnivåer.
Språkparlamentets ställningstaganden:
- Språk tillhör alla oavsett bostadsort, socioekonomisk bakgrund eller ålder.
- Regeringens beslut att tidigarelägga undervisningen av främmande språk till att börja från första klass ökar kommunernas jämställdhet och tillför kontinuitet i kommunernas verksamhet. Det är ändå viktigt att behålla valmöjligheten i A1-språket och stöda flexibla gruppstorlekar, så att A1-språket inte begränsas till bara engelska. Planering för lärarfortbildning bör påbörjas snarast.
- Språk bör inte sättas emot varandra vid planering av kommunernas språkutbildning. Språkutbildning bör ses som mer omfattande än undervisning i främmande språk så att samhällets språkreserv blir synlig.
- Beslutsfattarnas roll i kommunen är betydande: om beslutsfattarna har viljan att utveckla språkutbildningen finner man även resurser till detta i kommunen.
Det språkutbildningspolitiska nätverket Kieliverkosto koordineras av Centralen för tillämpad språkforskning vid Jyväskylä universitet. Nätverket för samman språkutbildningsaktörer, ökar medvetenheten om den flerdimensionella språkutbildningen och påverkar i beslut rörande språkutbildningen i Finland.
Tilläggsuppgifter:
- Projektforskare Erja Kyckling (erja.p.kyckling@jyu.fi), Det språkutbildningspolitiska nätverket Kieliverkosto
- Universitetsforskare Heidi Vaarala (heidi.vaarala@jyu.fi), Det språkutbildningspolitiska nätverket Kieliverkosto
********************************
Lehdistötiedotteen kuvitus: Linda Saukko-Rauta (Redanredan Oy)
Lehdistötiedote pdf-tiedostona: