Språkparlamentet 2019: Ett vittgående samarbete behövs för att utveckla språkmedvetenheten inom yrkesutbildningen
Pressmeddelande 16.4.2019
Fritt för publicering direkt
Det tionde nationella Språkparlamentet anordnades i Helsingfors den 11 april 2019. Temat för årets Språkparlament var Språkmedveten yrkesutbildning – vad lär man sig i yrkeslivet och hur?. Knappt 70 representanter för utbildningsförvaltningen, arbetslivet och dess organisationer, utbildningsleverantörer, lärare och forskare deltog i Språkparlamentet. Evenemanget anordnades av det språkutbildningspolitiska nätverket Kieliverkosto (www.kieliverkosto.fi), vars verksamhet finansieras av undervisnings- och kulturministeriet.
Språkparlamentets huvudanförande hölls av professor Minna Suni (Jyväskylä universitet) som framförde forskningens synpunkter på språkundervisning och språkmedveten handledning inom yrkesutbildningen. Yrkesinriktad språkkunskap innebär att man behärskar ett mångsidigt språkbruk, och det kräver både tid och omgivningens stöd att utveckla en sådan kunskapsnivå. Kommentarer anfördes av lektor Leena Hämäläinen (Tammerforsregionens yrkesinstitut), ordförande Elias Tenkanen (De yrkesstuderandes förbund i Finland SAKKI ry) och doktorand Penni Pietilä (Helsingfors universitet).
Språkparlamentet diskuterade bland annat hurdan språklig handledning (modersmålet, främmande språk, finska/svenska som andraspråk, egna modersmål) studenterna får på arbetsplatserna för närvarande, och hur språkmedvetenheten och språkmedveten handledning inom yrkesutbildningen och på arbetsplatserna borde utvecklas. Det är alltför tidigt att utvärdera inverkan av yrkesutbildningsreformen på studenternas språkundervisning och på de gemensamma examensdelarna. God praxis utvecklas ändå inte av sig själv, lärarna behöver möjligheter, resurser och tid att utveckla sitt arbete. På grund av minskade undervisningstimmar är man bekymrad över studenternas verkliga färdigheter för fortsatta studier, även om studierna ger behörighet för fortsatta studier.
Språkparlamentets ställningstaganden:
-
Både den yrkespedagogiska lärarutbildningen och utbildningarna för arbetsplatshandledare ska omfatta en del som behandlar flerspråkighet och språkmedvetenhet. Språkmedvetenhet är till nytta för alla studerande.
-
Inom yrkesutbildningen behövs till exempel integrering av språk och innehåll, ökad språkmedveten undervisning och handledning samt utvecklandet av kompanjonundervisning.
-
De gemensamma examensdelarna behöver en egen arbetslivskommitté. Därtill ska man granska individuellt i vilket skede de gemensamma examensdelarna ska förläggas i relation till studenternas ålder och uppnådda yrkesidentitet.
-
Samarbetet ska främjas mellan utbildningsanordnarna och arbetslivet, gymnasiet och yrkesutbildningen, läroanstalterna på andra stadiet och på högre nivå såväl som mellan språk- och yrkesläroämneslärarna.
Det språkutbildningspolitiska nätverket Kieliverkosto samordnas av Centralen för tillämpad språkforskning vid Jyväskylä universitet. Nätverket för samman språkutbildningsaktörer, ökar medvetenheten om flerdimensionell språkutbildning och påverkar beslut om språkutbildningen i Finland.
Närmare upplysningar:
-
Projektforskare Erja Kyckling (erja.p.kyckling(at)jyu.fi), Det språkutbildningspolitiska nätverket Kieliverkosto
****************************************************